![]() |
PUMI |
|
Med ett förflutet
som herdehund i Ungern är pumin en glad, intelligent och lättlärd hund, med
vallhundens känsliga sinnelag och ett visst mått av terrierns
skärpa. Rasen är inte särskilt vanlig i Sverige, men dess framfart på
lydnads- och agilityplanerna har gjort att den stadigt ökar i popularitet. De
glada, livliga öronen och det koalabjörnsliknande ansiktet ger rasen dess särpräglade
utseende.
Pumi är en ungersk
herdehund som troligen är resultat av korsningar mellan spets, terrier,
vallhundar som puli och briard. I Ungern används den i huvudsak till att
vakta och valla får och nötboskap. En del Pumi lär ha använts till
vildsvinsjakt p.g.a. dess intelligens och vighet. Dessutom är den en skicklig råttfångare.
Sveriges första Pumi kom ifrån Finland i slutet av 1970-talet och 1980 föddes den första valpkullen här i landet. Intresset för rasen var inte direkt stor förrän några år senare då rasen sakta började växa i antal. Det ljumma intresset från starten kan ha berott på att många hundar var skygga och inte lät sig hanteras av främmande människor. I Ungern vistas hundarna ute bland fåren och det är inte önskvärt att främmande närmar sig hundarna, då huvuduppgiften är att vakta och valla sin hjord.
Totalt antal
registrerade Pumi i Sverige t.o.m år 1998 är 487 hundar. Det är
en liten ras som sakta ökar i antal. De senaste tio åren har rasen ökat med
totalt 380 hundar i Sverige. Troligen beror detta på att pumin vunnit mark inom
lydnad och agility och utför sina uppdrag på ett charmfullt och kvickt sätt.
Publiken vid dessa tävlingar brukar bli fascinerad av pumins fart och vilja, många
pumi har nått stora framgångar inom sina tävlingsgrenar. Folk har fått upp
ögonen för denna lilla pigga rufsiga hund, både här och i andra länder, för
olika sorters tävlingar likväl som sällskapshund.
En del pumin används till sök och spår. I början av 1990-talet blev en pumi godkänd räddningshund och en blev diplomerad eftersökshund på vilt. Ett par Lydnadschampion finns i rasen. Några lever sitt liv på gårdar där de vallar kor, får och/eller svin. I Ungern är det numera mer vanligt än förr att den ingår i familjelivet med liknande aktiviteter som här i Sverige.
Pumin är en medelstor vallhund, runt 40 cm i mankhöjd, Den skall vara kvadratisk med sluttande rygglinje. Svansen ska bäras tydligt uppåt över rygglinjen. Huvudet skall vara långsträckt. Karaktäristiskt för rasen är de mycket rörliga öronen! De skall vara högt ansatta, upprättstående med vikta, pälsbeklädda tippar. Alla färger på pälsen är godtagbara, under förutsättning att den är jämn och obruten av vita tecken. Den förekommer i svart, cremé och vit samt grå i olika nyanser. Pälsen är vågig eller lockig och blir c:a 10cm lång. Den fäller inte, men kan vara i behov av sax och kam ibland.
|
|
EGENSKAPER OCH MENTALITET
Pumin älskar att
vara nära sin familj som den också ser som sin flock. Att ligga i knäet likväl
som att sova i sängen brukar vara uppskattat av Pumin om tillåtelse ges.
I Pumin ryms både ett spralligt temperament och en stor arbetsvilja,
dessutom ett mycket tilltalande yttre. Den är barnslig, sprallig och lekfull långt
upp i åldern och hänger med
glädje och entusiast med
på alla aktiviteter som familjen erbjuder.
Den är mycket lättlärd,
lyhörd och snabb i sin uppfattning och sitt utförande och inte minst i sina rörelser.
Dess kvicka sätt och dess lättlärdhet gör den till en utmärkt tävlings-
och träningskamrat både vad det gäller lydnad, agility, flyball m.m. Den är
villig att lära sig allt, det är bara den egna fantasin som sätter gränser.
Men även den icke arbetande hunden behöver mental stimulans. Det kan man ge
den genom att till exempel lära pumin cirkuskonster för hemmabruk, för det
bor en clown i varje Pumi.
En
viss reservation mot främlingar kan förekomma, en egenskap som var nödvändig
ute på Pusztan. Man bör lägga stor vikt vid den sociala träningen hos
den unga hunden. Är man medveten om företeelsen så kan man undvika många ev.
senare problem. Det är också viktigt att man lär den när och vem man får
valla. All tid man lägger ner på den unga hunden har man sedan igen i alla år.
Några
pumi har mer jakt- och viltintresse än andra, men oftast inte mer än det går
att träna bort. Vanligast är att de inte springer så långt under jakten,
eftersom dess starka flockkänsla gör att den inte vill vara borta från ägaren
för länge.
En Pumi brukar inte ha några problem att umgås med andra hundar, då den har ett mycket tydligt kroppsspråk. Pumin är i regel ingen bråkmakare och det är sällan den som först muckar gräl. Den undviker konfrontation så långt det går.
Med ömsesidig
respekt mellan barn och valp, samt ett vakande öga från någon vuxen person så
bör det inte vara något problem. Pumin lever mestadels som familjehund i
Sverige. Många barn och ungdomar har haft stor glädje av sin pumi som de lärt
utföra allsköns konster, och som blivit deras allra bästa kompis under många
år! Men man skall komma ihåg att det är en stor hund i litet format.
Pumin är i allmänhet
en frisk och sund hund och rasen drabbas för närvarande inte av några kända
rassjukdomar. Det mest kostsamma hos veterinären är oftast vaccinationer, och
därtill kommer försäkringspremien som man bör kosta på sin hund.
Rasen är långlivad, 12-14 års ålder är inget ovanligt. Det har, enligt
information från Finland, funnits en pumi som blivit hela 17 år.
|
E-mail
gill.norberg@zeta.telenordia.se ©
GILL NORBERG, VÄRMDÖ |